Under årets NKPG Tech Day 2026 samlades över 400 entreprenörer, forskare, företagsledare och innovatörer i Värmekyrkan i Norrköping för att diskutera framtidens teknologi, AI, hållbarhet och säkerhet. Konferensen, som arrangeras av Norrköping Science Park och LEAD, har på kort tid blivit en av Sveriges viktigaste mötesplatser för teknik och innovation.
Foto: Utställningsområdet på NKPG Tech Day 2026 (Crelle Photography, publicerat med tillstånd från Norrköping Science Park AB).
Under årtionden har Stockholm dominerat rampljuset som Sveriges tekniska centrum. Men när jag klev in i Värmekyrkan under NKPG Tech Day 2026 blev det tydligt att kartan över Europas teknologiska utveckling håller på att ritas om. Den här industristaden, bara två timmar söder om huvudstaden, lockar i det tysta till sig talang, kapital och ambitioner som krävs för att möta några av kontinentens största utmaningar. Jag var inte där bara för att observera en trend – jag ville se om verkligheten på plats motsvarade de allt starkare signalerna om Norrköpings återkomst.
Under en enda dag fick jag lyssna till grundare, forskare, försvarsinnovatörer och företagsstrateger som presenterade en ny vision: en framtid där tekniken inte längre jagar tillväxt för tillväxtens egen skull, utan i stället används för att lösa problem som faktiskt spelar roll. Programmet knöt samman AI-transformation, avancerade material, klimatstrategi, säkerhetsinnovation och textilrenovering. Tillsammans målade de upp en tydlig bild av en stad där innovation används för att lösa verkliga utmaningar och skapa långsiktigt värde.
En uppgörelse med produktiviteten
Dagen inleddes med en ”wake-up-call”. Ola Wassvik, medgrundare av Lightbringer, kom inte för att tala om AI:s potential – han kom för att tala om den uppgörelse som redan pågår.
På Lightbringer är AI integrerat i hela verksamheten. Arbete som tidigare tog två till tre månader genomförs nu på några veckor. Ungefär 75 procent av arbetet utförs fortfarande av människor och 25 procent av AI, men hastigheten har fördubblats.
Budskapet handlade mindre om firande och mer om verklighetsförankring. Detta är situationen som varje bransch och varje organisation står inför. Frågan är inte om AI kommer att förändra din verksamhet. Frågan är om du kommer att anpassa dig eller ersättas av någon som gör det. Innovationen som diskuterades är inte valfri – den handlar om överlevnad. Om detta är verkligheten, hur ställer vi då om?
Från AI-verktyg till AI-organisation
Hur bygger man ett företag där AI gör arbetet, inte bara assisterar? Tobias Hammarstrand från Gaia Systems, Gustav Lundberg från Siemens Energy, Angela Yong från SMHI och Martin Källström från Kindship AI gav tillsammans sina svar.
Samtalet handlade inte om hype. Det handlade om det svåra: att integrera AI i den faktiska verksamheten på ett sätt som förändrar konkurrenskraften, inte bara minskar arbetskostnaderna. Gaia Systems, som precis hade presenterat sin egen interna AI-transformation, blev ett konkret exempel, ett konsultbolag som gjorde sig självt till försökskanin och inte bara överlevde utan nu hjälper andra företag på samma resa.
Foto: Tobias Hammarstrand, COO på Gaia Systems (Cred: Crelle Photography).
Bron mellan akademi och näringsliv
Men hur säkerställer vi att dessa genombrott leder till långsiktig kommersiell framgång?
Jonas Unger, professor vid Linköpings universitet, tog upp den klyfta som stoppar de flesta banbrytande idéer: avståndet mellan forskningslaboratorier och företagande.
I en stad som också är hem för RISE, en av Europas ledande forskningsorganisationer, blev svaret nästan självklart. Varför stannar så mycket innovation kvar här, i stället för att exporteras eller fastna inom akademin?
Ungers underförstådda svar var närhet, förtroende och möjligheten att gå från examensarbete till företagande och vidare till tillväxt utan att behöva lämna staden. Norrköpings ekosystem är utformat, ibland av en slump, ibland medvetet, för att hålla den kedjan levande.
Geopolitiken omformar innovationen
Mitt på eftermiddagen förändrades stämningen. Per-Olof Marklund, teknik- och innovationschef på Saab, höll en keynote med titeln ”När världen skakar: nya förutsättningar för innovation”.
Geopolitisk instabilitet förändrar vad innovation betyder för europeiska företag. Säkerhet, motståndskraft och strategisk självständighet är inte längre trevliga tillägg. De har blivit grundläggande förutsättningar för hur företag utvecklar nya lösningar och skapar konkurrenskraft.
Detta följdes av en paneldiskussion om civil-militär innovation i praktiken, med Catharina Sandberg från LEAD, Caroline Bergman från CMAP LEAD och Jesper Tordenlid, chef för WASP Research Arena Public Safety.
Foto: Catharina Sandberg, VD på LEAD, Caroline Bergman Program Manager på CMAP LEAD och Jesper Tordenlid, Director, på WASP Research Arena Public Safety (Cred: Crelle Photography).
Samtalet rörde sig snabbt från strategi till konkret handling.
Samarbetet med det svenska försvarsdepartementet är redan igång och utvecklingen går framåt. Säkerhet kan inte lösas av staten ensam. Detta är kärnan i DIANA, NATO:s innovationsprogram för försvarsområdet. Programmet bygger på idén att säkerhet är allas ansvar och kopplar samman innovatörer med acceleratorer, testmiljöer och slutanvändare över hela alliansen.
För små och medelstora företag som överväger att gå in i försvarssektorn presenterade panelen en tydlig väg framåt: ett ekosystem som sammanför forskare, myndigheter, investerare och näringsliv. Ramverket omfattar pitchsessioner där försvarsprojekt kan utvärderas ur producentperspektiv och, kanske viktigast av allt, tillgång till testbäddar där lösningar kan provas innan de implementeras i full skala.
Den största utmaningen är enkel: idéer måste diskuteras tidigt. Inte bakom stängda dörrar, utan i genuina möten där forskare, entreprenörer och beslutsfattare kan utforska möjligheter innan de är färdigformulerade. Engagemang spelar roll. Samarbete spelar roll.
För Norrköping blev denna diskussion särskilt relevant. Staden förstår tillverkning, material och motståndskraft. Produktionskompetens. Avancerade material. Ingenjörsmässig noggrannhet. Det är inte nostalgiska rester från det förflutna – det är exakt vad Europa behöver just nu. Med RISE, Linköpings universitet och ett växande Defence Hub har Norrköping dessutom en unik position i skärningspunkten mellan forskning, industri och säkerhetsinnovation.
Att göra komplexitet begriplig
När eftermiddagen närmade sig sitt slut tog Erik Telldén, vd för Dubblett, plats på scenen.
Företaget arbetar med geografisk data, satellitbilder, kartor och verkliga miljöer, och omvandlar detta till något begripligt. Städer blir digitala tvillingar. Rådata blir strukturerade insikter. Komplexitet blir tydlighet.
Dubblett utvecklar verktyg som gör det möjligt att se vad som faktiskt finns där: hur stadsmiljöer formas, var mönster uppstår och hur olika strukturer hänger samman. Arbetet är precist, tekniskt och djupt praktiskt.
Innovation som inte bara är digital
Strax därefter tog Jade Abir Bouledjouidja, vd och grundare av Renasens, över scenen.
Hennes resa började som PhD forskning inom videoapplikationer men utvecklades till något betydligt större: en vattenfri process för textilrenovering som kan förändra en industri värd 460 miljarder dollar.
Den traditionella berättelsen om textilåtervinning är dyster. Fibrerna bryts ned, bearbetas med lösningsmedel och byggs sedan upp igen till nytt material. Under processen går 50–60 procent av materialet förlorat och endast 30–40 procent återvinns i användbar form.
Renasens gör tvärtom.
I stället för att riva ned och bygga upp renoverar de. Textilier tas isär, återställs och sätts samman igen. Färre steg, mindre kemi, mindre energi. Och viktigast av allt: inget vatten.
Detta är avgörande eftersom traditionell textilbearbetning är beroende av omfattande vatteninfrastruktur. En vattenfri process kan däremot etableras nästan var som helst i världen.
Visionen handlar inte om gigantiska fabriker utan om modulära enheter – standardiserade, skalbara och enkla att distribuera globalt. Och kunderna hör redan av sig, utan att företaget ens marknadsför sig aktivt.
Bouledjouidjas råd till andra entreprenörer var rakt på sak: uthållighet slår perfektion. Prata aldrig med bara en investerare. Avsluta aldrig efter det första erbjudandet. Håll flera dialoger igång tills pengarna faktiskt finns på kontot.
Klimatet som konkurrensfördel
Dagens sista panel samlade tre vd:ar: Daniel Westling från Westra Materials, David Frykerås från Againity och Sam Issa från Metamorfish.
Samtalet lämnade klimatretoriken bakom sig och fokuserade på de verkliga utmaningarna.
Kapital. Kultur. Teknik.
Men framför allt kompetens.
Att hitta människor som behärskar både industriellt och tekniskt arbete, som förstår både tillverkning och mjukvara, både etablerade processer och nya system, är den verkliga flaskhalsen. Inte pengar. Inte marknader. Människor.
Och vinnaren är… DP Patterning
När dagen avslutades utsågs DP Patterning till vinnare av Norrköping Tech Award 2026.
Utmärkelsen sammanfattade dagens viktigaste budskap: framtidens innovation skapas inte genom att bryta med det förflutna, utan genom att utveckla och förädla det som redan finns.
DP Patternings historia börjar med en enkel fråga: Hur kan tillverkningen av flexibla kretskort bli mindre destruktiv? Grundaren började utforska frågan vid ett forskningsinstitut i Norrköping och lämnade aldrig staden.
Företaget växte från examensarbete till global verksamhet tack vare att infrastrukturen redan fanns på plats: universitetet, forskningsinstituten, investerarna och kompetensen.
Priset uppmärksammade företagets förmåga att visa att hållbar produktion kan vara mer effektiv än det resurskrävande alternativet. En utveckling som stärker både lönsamhet och syfte.
Vad en dag avslöjade
När jag ser tillbaka på dagen är det inte antalet ambitiösa entreprenörer i samma rum som stannar kvar hos mig. Det är det medvetna valet de gjort att stanna kvar eller återvända hit för att bygga sin framtid.
Var och en gav sitt eget svar på frågan: Hur bygger man något som faktiskt spelar roll?
Under hela evenemanget kände jag samma energi – en känsla av att Norrköping inte längre försöker efterlikna Stockholm eller Silicon Valley. Staden håller i stället på att bli sig själv: en industriell kraft som utvecklas till ett nav där svåra problem löses, där universitetet förser det lokala näringslivet med kompetens och där talanger söker sig till verkliga möjligheter.
Det är den berättelsen jag tar med mig hem.
Det handlar inte om att Norrköping reser sig ur askan. Det handlar om insikten att staden aldrig föll. Den gjorde bara det som alla motståndskraftiga organisationer och samhällen gör – den utvecklades. Och genom den utvecklingen förändrade den i grunden vad som skapas.
